Sponge

Vi fick enormt stöd från alla håll och kanter i kampen som pågick i november och december och jag är så väldigt tacksam för det!

 

Men när kampen övergick i sorg så blev det plötsligt väldigt tyst från folk som visat sitt stöd, varför undrar jag, vidrigt tycker jag det är... Är det för att de inte vet hur de ska bete sig eller hur de ska bemöta oss eller vad de ska säga? Men hur kan man tro att tystnaden är bättre än att inte säga, göra visa något? Nu om något så trodde jag att folk skulle vara där för oss och visa sitt stöd, men nu känns det mest som tomma lovord och vi är rätt ensamma... Ensamma i den långa långa mörka tunnel av sorg...

 

Over and Out